Olivias pappa var alkoholist

Publicerad i Hemmets Veckotidning 2012

Olivias pappa var alkoholist. Alla i familjen mådde dåligt, men ingen pratade om det och utåt visade man upp en lycklig fasad. Olivia var ledsen och rädd och flydde ut i stallet så ofta hon kunde. Till slut ställde hon och mamma Agneta krav på pappan. De gav honom 48 timmar att göra något åt sin alkoholism.

Olivia och Agneta faller varandra i talet, fyller i där den andra inte minns, gnabbas lite om detaljer. Det märks att mor och dotter har en öppen relation och kan prata om det mesta.

–          Vi har blivit en tajt familj, speciellt mamma och jag, säger Olivia, det är det positiva som blivit av allt detta.

I nästan 30 år levde Agneta med Hans.  De träffades i slutet av 70-talet. Han var snygg, charmig, en hippie, och han drack för mycket. Men det tog lång tid för Agneta innan hon förstod att alkoholen var ett problem. I flera år mådde hon dåligt utan att veta varför.  Det var först i början av 2000-talet, när Hans började dricka allt mer, som hon orkade tänka tanken att han var alkoholist. Han gick hemma efter att ha sålt sin firma och eftersom han gillade att laga mat, blev det mycket middagar, både vardag och helg. Och när det var middagar så skulle det vara vin.

–          Drack jag ett glas vin till middagen, drack Hans upp hela flaskan. Men det märktes inte på honom.

Olivia Trygg

När Olivia var 11 förstod hon att hennes pappa drack för mycket och började hälla ut vinflaskorna. Först blev Agneta arg och handlade hem vin från systemet, men sen gjorde hon samma sak. Hans började gömma spriten.

–          Men det var ingen som pratade om det hemma, trots att alla mådde dåligt, säger Olivia. Och jag förstod att något var fel, men jag kunde inte sätta ord på det.

Hans hade olika trick så att Agneta inte skulle märka hur mycket han drack. Han serverade andra för att han ville dricka själv och eftersom han märkte att Agneta räknade flaskorna i vinstället varje morgon innan hon åkte till jobbet, fyllde han på där det fattades. Men snart var det mer flaskor i vinstället när hon kom hem.

Hans var inte hotfull och våldsam, men han blev sarkastisk och cynisk och utövade psykisk terror. Alkoholen gjorde honom personförändrad och han struntade i alla förutom sig själv. Olivia var enda barnet som bodde hemma. Oskar, Agnetas son från ett tidigare förhållande, var 16 år äldre och sex år äldre systern Ida valde att flytta utomlands tidigt.

När Olivia var 14 fick hon en egen häst.

–          Efter det rymde jag till hästen varje dag. När jag gick in i stallet öppnade sig en ny värld och när jag red ut tänkte jag inte på nåt annat. Det är en häftig känsla.

Hemma var hon rädd och hade ofta ont i magen. Men i skolan var hon clownen, hade alltid ett leende på läpparna och var positiv till allt, visade sig inget utåt. Men hon hade svårt att koncentrera sig.

Agneta försökte gottgöra Olivia genom att köpa god mat och läsk. När Hans var elak mot Olivia lämnade hon rummet.

–          I stället för att sätta ner foten köpte jag mer löjrom, räkor och chips. För vi skulle ju ha så trevligt hemma hos oss. Jag kan gråta mycket fortfarande över detta, säger Agneta.

Våren 2004, när Olivia var 16 år, ställde familjen Hans inför ett ultimatum. Tillsammans med en terapeut hade de kommit fram till att enda sättet att hjälpa var att han fick nå botten.  ”Åk till behandlingshem inom 48 timmar eller så får du inte träffa oss mer” var budskapet. Hans vägrade, blev jättearg, och försvann igen.

Han flyttade inte hem mer. Nu kunde han strunta i att höra av sig på flera veckor eller så ringde han 40 gånger på en dag. När han ringde sade Olivia alltid samma sak: ”Jag älskar dig pappa, men jag pratar inte med dig förrän du är nykter.”

–          Jag saknade honom, men jag vill inte ha den sjuka pappan, alkoholisten, jag ville ha den friska.

Hans drog lögner för att få träffa familjen. En gång ringde han och berättade han att han fått cancer, en annan gång att han skulle in i behandling. För Olivia var det en jobbig period, ena stunden förväntades hon vara vuxen och fatta stora beslut och säga till sin pappa att han skulle sluta dricka, i nästa stund fick hon inte ens veta vad som hade hänt med honom eftersom de vuxna var oroliga att hon skulle må dåligt.

Agneta och Olivia Trygg

När Hans hade flyttat började Agneta och Olivia i terapi. Båda gick till alkoholterapeuter. När de förstod alkoholism är en sjukdom blev det lättare. Nu lärde de sig hur de skulle hantera Hans. Att de inte skulle gå in i en diskussion, och att de skulle tänka mer på sig själva. De lärde sig att sätta ord på känslor. Terapin gjorde dem ärligare och ledde till en öppenhet i familjen. Och de förstod att ilskan ofta kommer först och sorgen sen.

–          Det var okej att vara jättearg på pappa för att i nästa sekund gråta över hur mycket jag saknade honom.

Socialtjänsten

Av socialtjänsten fick de inte mycket stöd. De stöttade Hans och hjälpte honom till behandling, men när Agneta ringde dit och bad att Olivia skulle få hjälp, som barn till en alkoholist, blev det först nej. Till slut fick Olivia själv ordna barn och ungdomar till en stödgrupp där de enda de gjorde var att dricka coca-cola och äta bullar.

Under terapin hade Olivia lärt sig att sätta gränser mot Hans. Men socialsekreteraren ville att hon skulle träffa sin pappa och lyssna på honom. När hon ringde och var orolig för Hans hänvisade socialsekreteraren till sekretesslagen. Idag vill de genom arbetet med Trygga Barnen ändra på sekretesslagstiftningen så att barn till missbrukare ska få reda på var föräldrarna befinner sig.

Agneta började berätta för omgivningen om Hans alkoholism.  Först ville vännerna inte tro att det var sant. Att Hans, som var så trevlig och charmig, drack för mycket. Han och Agneta sågs som det lyckligaste paret i bekantskapskretsen.

Olivia berättade bara för sina två närmaste kompisar.

–          Jag kände en sån skam, min perfekta familj skulle inte ha några problem.

På gymnasiet höll hon ett föredrag om alkoholism i skolan, men hon vågade inte berätta sin egen historia, utan blandade ihop den med några kompisars historia. Successivt började hon sen berätta och snart förstod hon att hon inte var ensam.

Mot slutet bodde Hans i i familjens hus i Frankrike, dit han hade flytt från de svenska myndigheterna. Han dog i maj 2010, full i sin säng, av skador på levern.

Trygga barnen

Stiftelsen startade Agneta och hennes barn kort efter att Hans dog.  Att de brinner för Trygga Barnen går inte att ta miste på. Orden bubblar när de pratar om allt de vill göra. Olivia har sagt upp sig från sitt jobb på en reklambyrå och ska jobba heltid med Trygga Barnen. Under hösten startar aktivitetsgrupper och till jul kommer Trygg Jul, ett läger för barn till missbrukare. Blogg och facebookgrupp står också på agendan.

Grundtanken är att anhöriga till missbrukare ska få rätt hjälp direkt.

–          Vi vill tipsa om bra ställen.  Andra ska inte gå på våra misstag, säger Olivia, och berättar att de planerar en stödtelefon som ska vara öppen dygnet runt.

–          När man har gått igenom något liknande själv så kan man sätta sig in i den här känslostormen. När jag pratar med ungdomar märker jag att de blir glada när de inser att jag förstår, säger Olivia.

Idag

Idag minns de det som var fint med Hans. De har foton på honom hemma och i Olivias mobil syns en leende ung Hans som kisar in i kameran. Olivia minns en pappa som lekte mycket med henne när hon var liten, som hjälpte henne med läxor och som pysslade om henne när hon var ledsen. En pappa som brukade natta henne och sjunga för henne. En bra pappa.

–           Det jobbiga har vi bearbetat, säger Olivia. Jag har accepterat och förstått, och jag saknar min riktiga pappa.

(denna version är något längre än den som slutligen publicerades i Hemmets Veckotidning)

Vill du veta mer om Trygga Barnen?

www.tryggabarnen.com

info@tryggabarnen.se

070-550 44 57

 

Tips om du lever med någon som dricker för mycket

  • Våga lita på dig själv och vad du känner
  • Sök rätt hjälp. Du behöver komma till en beroendespecialist.
  • Våga öppna dig för någon du litar på
  • Våga ta emot hjälp
  • Berätta utanför familjen
  • Se till att barnen får rätt hjälp
  • Ring Trygga Barnen!
Bookmark and Share