Framgång föder framgång

Publicerad i LÄRA 2012

Högre betyg, nöjda elever och lärare. Genom Stiftelsen Läxhjälpen får elever som har svårt att klara målen hjälp med läxorna och företag betalar kostnaderna. 

Måndagseftermiddag på Sätraskolan. I biblioteket har en grupp åttor samlats för en av veckans två läxhjälpspass.

–          Hur gick det på provet i fredags? Läxhjälparen Mikael Kakeeto, läkarstudent på Karolinska Institutet, slänger ut frågan och får spridda svar.

I morgon har åttorna prov i kemi, kolföreningar. Några tjejer sätter sig vid ett bord tillsammans med Ida Karlsson.

–          Om man associerar med något som är konstigt kan det vara lättare att komma ihåg, tipsar Ida Karlsson och går igenom kolföreningarnas former.

Mariam Bebawy, Eden Michael och läxhjälparen Ida Karlsson.

–          Var står det om propan och butan? Mariam Bebawy i 8B går på Läxhjälpen eftersom hon inte når målen i matte, no och so. Hennes föräldrar har svårt att hinna med att hjälpa henne med läxorna eftersom de jobbar mycket, och de har svårt med språket.

Både Mariam och hennes mentor ville att hon skulle börja på Läxhjälpen. Här hinner hon få den hjälp hon behöver. Innan hon började här pluggade hon inte lika mycket.

–          Jag brydde mig inte så mycket. Nu är det mycket bättre, här orkar jag fråga.

Efter läxhjälpen känner hon sig ofta trött och vill läsa en bok.

–          Men jag har också en pluggkänsla och vill kolla igenom så att jag gjort läxan rätt.

–          Motivation, känner jag, säger Eden Michael i 8A som sitter bredvid. Och lättnad över att man har gjort det jobbigaste redan.

Eden Michael går här främst för mattens skull. Hon har svårt med lästal och blir stressad på proven, gör fel när hon egentligen kan.

–          Läxhjälpen är bra! Om man får chansen att vara med – ta den, det hjälper! säger Eden Michael.

På Sätraskolan har niorna haft tillgång till Läxhjälpen i några år, och sen i höstas även åttorna. Ida Karlsson är inte student som de flesta andra läxhjälpare, utan blev klar med sina studier för några år sen och jobbar deltid som journalist. För henne är läxhjälpen ett meningsfullt extrajobb där hon kan hjälpa eleverna med studieteknik och att nå sina mål.

–          Att få vara med om deras framsteg, det är häftigt. Det roligaste är kontakten med eleverna, och att få vara med om aha-upplevelser när man förklarar. Jag blir peppad när det går bra för dem. Många av dem har inte tagit hem läxor innan, nu sitter de i sex timmar här, berättar Ida Karlsson.

På Sätraskolan får de flesta som vill läxhjälp. Mika Laine är mentor för en 8:a och undervisar i so-ämnen. Bland hans elever har en del svårt att få läxor gjorda på hemmaplan.

–          Här får de frivillig tid för studier som de kan ha fantastisk nytta av istället för att göra det halvhjärtat på egen hand, mindre strukturerat och med lockelser som datorer, Playstation och hänga med folk. Och för de som har ganska hård kontroll och som annars skulle få gå raka spåret hem, blir det en frist och de får vara tonåring några timmar till varje vecka.

Från föräldrarna har Mika Laine bara fått positiva reaktioner.

–          De vill gärna att eleverna ska få tillgång till det särskilt om de har svårt att nå målen. Många elever har inte föräldrar som kan hjälpa dem med läxor, det kan handla om brist på skolgång i hemlandet, att föräldrarna är analfabeter eller saknar studietradition. Då är läxhjälpen en guldhjälp.

Mika Laine kan se på provresultat att elever går framåt och flera av dem har blivit mer angelägna om att förstå.

–          Framgång föder framgång, när man hängt på gärsgårn tidigare och inser att det faktiskt går att nå målen ökar självförtroendet. Allt är inte lika omöjligt längre, man kan bli någon som lyckas.

Stiftelsen Läxhjälpen vänder sig till skolor där 4-6 av 10 elever inte klarar sig vidare till gymnasiet. Mentorerna väljer ut eleverna, de som har IG eller ligger på gränsen till IG i kärnämnena prioriteras. Den startade 2007 av Harald Ullman, då vd för studentsajten Lycknis. Han ville göra något konkret för att fler ungdomar skulle klara skolan och fick idén att högskolestudenter skulle hjälpa elever läsa läxor och företag skulle betala lönen. Maria Arneng, verksamhetsledare, insåg tidigt att Läxhjälpen skulle vara regelbunden och kontinuerlig.

–          Det skulle inte vara något tomteblossprojekt i förorten. Inte ”Nu tog pengarna slut och då försvinner vi”. Det ska kännas tryggt att veta att här finns en plats för mig och de som är där känner mig.

Idag finns 90 läxhjälpare på tolv skolor i Stockholmsområdet och fem skolor i Göteborgsområdet. Man strävar efter en mångfald bland läxhjälparna, både när det gäller utbildning och bakgrund. Maria Arneng ser läxhjälparna som engagerade storasyskon som också kan fungera som förebilder och dörröppnare och visa på möjligheter i yrkeslivet. Men de ska också kunna ställa krav på eleverna.

–          När man lär känna eleverna, finns där och har tid att förklara färdigt och lyssna uppstår en relation och då kan man ställa krav.

Eleverna får skriva på ett kontrakt där de förbinder sig att vara med på två läxhjälpstillfällen i veckan, minst 1,5 timmar varje gång och tillsammans med sin läxhjälpare skrivs en studieplan med tydliga, konkreta mål.

Läxhjälpens elever höjde sina betyg i snitt i fem ämnen under läsåret 2010/2011.  En del höjde sina betyg i upp till 13 ämnen. 88 procent klarade minst godkänt i alla tre kärnämnena. Flest höjningar gjordes i matematik och svenska, från IG till G.

Läxhjälpen finansieras genom att företag sponsrar läxhjälpstimmarna. Bland dem finns många bostadsföretag.

–          Det är en bra satsning för framtiden, ett socialt engagemang. Bostadsbolagen känner att det blir ett samarbete med skolan i området, elever pluggar några kvällar i veckan istället för att hänga ute, säger Maria Arneng.

Hon ser Läxhjälpen som ett komplement till skolan. Men hon tycker också att kommunen har misslyckats med att möta det behov av stöd som finns bland elever.

–          Vi förlorar så många unga i tidigt utanförskap just för att de inte klarar skolan och då saknar möjligheter att gå vidare till jobb eller studier. Många gånger handlar det om elever som inte hunnit förstå grunderna. De här åren är oerhört viktiga för de här barnen nu, det är nu det gäller. När man ser att det är ganska lite som behövs blir det en frustration, vi kan alla göra mycket mer.

Det bästa vore om skolan själv kunde anordna läxhjälp under liknande former, tycker Mika Laine, lärare på Sätraskolan.

–          Men realiteten är att vi inte kan det. Om det finns privata företag som är intresserade, för att på något sätt ge tillbaka det de fått till samhället, så är det positivt. Kan eleverna lämna vår skola med hyfsade betyg till gymnasiet så ökar deras chanser att få ett lyckat liv senare. Visst, man kan komplettera senare, men det handlar om att göra det så lätt som möjligt för dem att klara sig. Alla möjligheter att få många ungdomar att nå godkänt är bra.

 

Annan läxhjälp?

Röda Korset bedriver läxhjälp i skolor i Stockholm. Sedan rut-avdraget infördes erbjuder flera företag läxhjälp mot betalning. På nätet finns http://www.mattecoach.se/, en tjänst där elever kan snacka matte och få hjälp med läxan av en lärarstudent via chatt och i höst startar på försök lördagsundervisning för elever som inte nått målen på en gymnasieskola i Stockholm.

 

 

Bookmark and Share