Formativa fallgropar

Publicerad i Skolporten 2014

Att börja med formativ bedömning kan vara svårt. Men vinsterna överväger – bara man ger metoden tid, menar lärare.

Svensklektion på Höglandsskolan i Bromma. Eleverna i klass 8B har boksamtal och läraren Olle Carlgren börjar med att berätta om syftet med samtalen. Medan eleverna jobbar i grupper scannar Olle Carlgren av klassrummet, lyssnar och antecknar. Så småningom närmar han sig grupperna, förtydligar och förklarar där det finns tveksamheter. I slutet av lektionen återkopplar han vad han har sett – ett levande samtal där alla deltar.

Olle Carlgren jobbar med formativ bedömning. Det innebär, som Skolverket beskriver det, att läraren gör en bedömning under själva undervisningsprocessen, alltså innan undervisningsmomentet är avslutat. Syftet är att stärka elevens lärande, men också att tydliggöra för läraren hur undervisningen behöver utvecklas.

En viktig del i den formativa bedömningsprocessen är att eleverna känner till målen för undervisningen. Läraren ska ta reda på var eleverna befinner sig i förhållande till målen och sedan återkoppla hur de ska komma vidare mot dem.

Olle Carlgren har varit lärare i åtta år och började tidigt jobba på det här sättet.

– I början skrev jag kommentarer till uppgifter, som ”utveckla det här” och ”intressant,
men du borde ge lite mer exempel”, och sen gick jag vidare till nästa arbetsområde,
berättar han. Men det kändes oschysst att inte ge eleverna chansen att göra det jag bad
dem om. Vad har de för nytta av att veta vad de borde ha gjort, om de inte får chans att
visa det? Återkopplingen måste komma till användning!

Han kan se att elevernas resultat blir bättre av arbetssättet. Små misstag försvinner och
eleverna blir mer självständiga. Den formativa bedömningen hjälper dem att förstå vilka kvaliteter som räknas, och den hjälper också honom själv att hålla fokus på det som är väsentligt i  undervisningen.

Olle Carlgrens erfarenheter bekräftas av forskningen. Studier visar att formativ bedömning har effekt på resultaten. Hjärnans kognitiva funktioner utvecklas av snabb återkoppling. Elevernas lärande ökar och problemlösningsförmågan förbättras. Exempelvis lyfter John Hattie i sin metastudie Synligt lärande fram formativ
bedömning som en av de faktorer som har störst inflytande på elevresultaten.
På senare år har formativ bedömning blivit allt vanligare i Sveriges skolor, men för den
som vill börja arbeta på detta sätt finns många hinder. Alli Klapp är universitetslektor
vid Högskolan i Kristianstad och har just nu en forskningstjänst vid Columbia university i
New York. Hon konstaterar att lärare som arbetar formativt till en början kan möta motstånd.
– Man kan bli ifrågasatt från elevernas sida. De är inne i ett system och har lärt sig hur de
ska hantera bedömning och läxförhör. Det tar tid innan de ser fördelarna.

Olle Carlgren har samma erfarenhet. Han möts ofta av förvåning från eleverna över att
de får hjälp att prestera bättre.

– Sen blir de vana och söker själva återkoppling. Men det finns en risk att de blir för beroende av det. Jag ska inte tala om exakt vad de ska skriva i sin text för att den ska bli bra. Jag ska ställa frågan eller peka i rätt riktning. Som lärare ska man inte lotsa eleverna, utan bara stötta dem på vägen.

Han konstaterar också att det ibland kan vara svårt att få eleverna att förstå vad de behöver utveckla.
– Ofta frågar de vad de ska göra för att nå olika betygsnivåer. Vad behöver de göra för att få ett A eller ett C? Men det finns inget enkelt svar på den frågan. Betyget är en sammansättning av flera olika förmågor.

Men formativ bedömning kan även möta motstånd från annat håll – lärarna själva.
Helena Wallberg, författare till boken Formativ bedömning i praktiken – från förmedling till
förståelse, tror att lärare kan vara rädda för att använda begreppet formativ bedömning, eftersom de tänker att bedömning bara handlar om betygssättning.
– Men man bedömer för att kunna ta nästa steg i undervisningen. Formativ bedömning
är ett förhållningssätt till hela skolsituationen, säger Helena Wallberg, som är gymnasielärare i engelska och franska och filosofie magister i specialpedagogik.

– Det handlar om att flytta fokus från prestation till process, men utan att sänka kraven. Eleverna ska bli medvetna om vilka kvaliteter som krävs och hur de kommer dit. Men de ska inte sitta passiva och vänta på att andra bedömer dem, utan vara delaktiga i bedömningen.

Det senare innebär att läraren i viss mån behöver släppa kontrollen över sin planering. Och det kan vara svårt för många, tror Helena Wallberg:

– Med formativ bedömning sätts fokus på att ta in information från eleverna snarare än att
förmedla information till dem. Det kan hända att jag måste ta mig mer tid än jag har tänkt för att hjälpa eleverna ytterligare och då måste jag vara beredd på att något annat får stryka på foten. Det kan kännas svårt att inte veta exakt hur lektionen, veckan, terminen och läsåret kommer att se ut. Många lärare upplever att formativ bedömning tar mer
tid än traditionella arbetssätt. I vissa fall kan det vara så, men det är en övergångsfas, menar Helena Wallberg:
– Om alla elever ska få återkoppling samtidigt och dessutom efter lektionen så tar det
såklart tid. Sköter man i stället det mesta på lektionstid och tar eleverna till hjälp blir det en
naturlig del av lektionen.

Att tillsammans med kollegor fundera över de förmågor och kvaliteter som eleverna ska utveckla kan vara krävande i början, men på sikt gör det att planeringsarbetet under läsåret kan minimeras, menar Helena Wallberg. I sitt arbete har hon bland annat använt sig av bedömningsmallar för uppgifter, där eleverna skattar sig själva och varandra genom kamratbedömning.
– I bedömningsmallarna måste man definiera vilka kvaliteter man vill åt, snarare än vad
man vill att eleverna ska göra. Det kan upplevas som tidsödande att ta fram dem, men det
sparar mycket tid när arbetet väl är igång!

Alli Klapp betonar att formativt arbete ändrar strukturen i klassrummet och i undervisningen. Att börja jobba på detta sätt kräver mod, menar hon:
– Många lärare har lång erfarenhet i yrket och av sin egen skolgång. Ofta gillar man
skolan och är bra på det här systemet. Då kan det vara svårt att omvärdera arbetssätt som kanske fungerat bra. Men man måste våga prova – och våga misslyckas.

Formativ/summativ bedömning
Formativ bedömning är en bedömning som läraren gör successivt under undervisningsprocessen – innan ett undervisningsmoment är avslutat. Syftet är att stärka elevens lärande, men också att stödja läraren i hur undervisningen behöver utvecklas.
Formativ bedömning kallas även för bedömning för lärande. Summativ bedömning sker när undervisningen av ett moment är avslutat. Syftet är att mäta vad eleverna lärt sig.

Helena Wallbergs tips: 

  • Starta en dialog med eleverna och ta in information efter varje lektion.
  • Använd loggar och dagböcker där de själva får reflektera över arbetsuppgiften och hur det har gått med arbetssättet.
  • Organisera klassrummet så att du ser så många elever som möjligt.
  • Ha alltid papper och penna eller en Ipad till hands så att du kan notera vad som händer under lektionen.
  • Filma elevernas redovisningar och diskussioner.
  • Lär dig att ge framåtsyftande återkoppling. Det är inte så självklart som man tror. Hur hjälper din återkoppling eleven att komma vidare?
  • Ha ett frågebatteri. Språket är ett viktigt verktyg. Fråga inte eleverna om hur det går, utan be dem berätta vad de gör och hur långt de har kommit. Säg aldrig att eleven borde ha gjort  något utan i stället ”Hur skulle det vara om du gjorde så här?”
  • Var inte rädd för att avbryta en lektion om du hör ett missförstånd eller ett bra exempel. Lyft fram det!

Olle Carlgrens tips

  • Avdramatisera. Det är inte så märkvärdigt att tala om för någon vad de behöver utveckla och låta dem pröva igen.
  • Börja förändra i liten skala. Lyft upp några goda anonyma exempel när eleverna får tillbaka prov eller låt dem hjälpas åt att hitta svar på frågor de inte kunde efter ett prov.
  • Gå ihop med kollegor, planera tillsammans vad ni vill prova. Stäm sedan av hur det gick.

Alli Klapps tips

  • Få stöd och hjälp genom att ha kollegor med i klassrummet.
  • Gör eleverna delaktiga i arbetet. Låt dem till exempel göra frågor till prov.
  • Skapa ett klimat på skolan där det är okej att misslyckas.
  • Ha tålamod. Det tar tid innan eleverna ser fördelarna. Ge inte upp!
  • Låt eleverna mot slutet av lektionen anonymt skriva ner vad de lärt sig. Då kan du se vad de inte förstått.

Läs mer:
Formativ bedömning i praktiken: från förmedling till förståelse, av Helena Wallberg
Lärande bedömning, av Anders Jönsson
Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken, av Dylan Wiliam
Bedömning för lärande, av Christian Lundahl
Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter, av Skolverket

Artikeln i Skolporten som pdf: Skolporten formativ bedömning

 

Bookmark and Share