Retorik utvecklar tänkandet

Publicerat i Grundskoletidningen 2014

Genom undervisning i retorik – konsten att övertyga, tala och påverka – utvecklas också elevens förmåga att lyssna på andra. Linnéa Skogqvist-Kasurinen på Gubbängsskolan ser retorikundervisningen som en demokratisk skolning.

– Kan ni ge förslag på olika känslor man kan visa med kroppen? Det är retoriklektion i klass 2C på Gubbängsskolan i Stockholm och klassens mentor Linnéa Skogqvist-Kasurinen får många svar från klassen: glad, ledsen, arg, rädd, stressad, stolt, trött, trygg.

Hon skriver upp dem i motsatspar på tavlan och eleverna får visa hur känslorna kan se ut. Att visa glädje är lätt, trygghet svårare. Sedan tar Linnea Skogqvist-Kasurinen fram små lappar med olika känslomeningar på och eleverna får öva två och två på att säga dem på olika sätt. Eleverna Isa Bergholz och Angus Bergström dividerar om vilka känslor de ska välja. Slutligen väljer de att visa hur man är lugn, stressad och rädd genom att säga ”Jag ser ingen blå elefant” på tre olika sätt. Efteråt får klassen gissa vilken känsla de försöker få fram.

Det var när Linnéa Skogqvist-Kasurinen läste retorik på Södertörns högskola genom Lärarlyftet som hon insåg hur viktigt det är med retorik.

– När man kan grunderna i retoriken, och vet hur man kan göra för att påverka någon, kan man bli mer medveten om det som händer runtomkring. Man förstår hur andra försöker påverka, till exempel politiker, och hur man kan påverka andra. Man lär sig se makt och härskartekniker och även hur språket kan påverka. Det blir som retoriska glasögon att se med. Detta övar vi på överlag i skolan, men det ska finnas med på schemat för att eleverna ska veta att det är just det vi tränar och att det är viktigt.

I lgr 11 läggs större vikt än tidigare vid att eleverna ska kunna uttrycka sig och kommunicera muntligt på olika sätt, i alla ämnen. I kunskapskraven står bland annat
att eleverna ska kunna samtala, resonera, diskutera, jämföra resultat, tolka, se likheter och skillnader och föra resonemang framåt. Det är här retoriken kommer in, menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen.

– Eleverna måste ges möjlighet att öva just precis på de här förmågorna. I dag övas förmågorna inte lika mycket som själva ämnet.

Alla elever får inte den rätta hjälpen hemifrån.

– De som inte föds med talets gåva ska ha rätt att öva upp den i skolan. Det är vår skyldighet att se till att alla barn får samma chans att träna, annars tycker jag att vi sviker dem. Vi ska få aktiva medborgare som kan förstå sin omgivning och tala för sig själva. I
dagens växande utanförskap, med ökad segregering, är det oerhört viktigt att vi lär ut talet och självsäkerheten till eleverna, säger Linnéa Skogqvist-Kasurinen.

Retoriksatsningen i lågstadiet på Gubbängsskolan startade hösten 2013. Då anställdes
Linnéa Skogqvist-Kasurinen för att starta upp ett varaktigt arbete med retorik. I början träffade hon personalen var tredje vecka, visade övningar och diskuterade retoriken utifrån läroplanen.

I våras gick skolans Skapande skolabidrag till retoriksatsningen och Linnéa Skogqvist-Kasurinen ledde tillsammans med retorikpedagogen Gunlög Å Lindell och skolans dramalärare övningar på låg- och högstadiet. Från och med höstlovet har hon en nedsättning i sin tjänst för att jobba med retoriken på skolan. I dag står retorik på schemat en gång i veckan. I de yngsta åldersgrupperna handlar undervisningen mycket om lek och om samarbets- och trygghetsövningar. Fokus är på gruppen och på dem som lyssnar för att avdramatisera för den som pratar. Först i fyran ger klasskamraterna respons till talaren.

Linnéa Skogqvist-Kasurinen nämner också flera andra fördelar med retorikövningarna. Till exempel tränar sig eleverna på att fokusera.

lapp– I leken finns ett fokus, till exempel att ha ögonkontakt eller att lyssna. Efteråt pratar vi om det och då blir de medvetna om vad de behöver göra för att lyssna, koncentrera sig och samarbeta. När de formulerar sina tankar tränar de varseblivning och perception som är grundläggande för att lära. Elever som är tysta får genom retorikundervisningen en chans att ta mer plats.

– Om vi inte tränat turtagning, då hade det varit ännu sämre ställt för dem och då hade de pratiga tagit ännu större plats, tror Linnea Skogqvist-Kasurinen och berättar om en klass på en skola där hon tidigare undervisat i retorik.

– Där satte vi de dominerande eleverna i en grupp och såg då att de som var tystare blev mycket tryggare med varandra än de som var vana vid att ta plats. De dominerande var inte vana vid att lyssna och samarbeta.

På väggen i klassrummet hänger en lyssnarblomma. I kronbladen har eleverna fått beskriva en bra lyssnare: ”Är koncentrerad, öppnar öronen, är still med kroppen, har ögonkontakt, är tyst, låter andra prata färdigt”. När eleverna lär sig lyssna mer aktivt, blir det mer tillåtande i gruppen, tror Linnéa Skogqvist-Kasurinen.

– Det föds en respekt för varandra och eleverna vet att andras åsikter är respekterade. Alla är lika viktiga och får lika stor plats. Då får man också ett egenvärde – jag är viktig i gruppen.

Känslomeningarna är den sista övningen under dagens retoriklektion. Innan har eleverna värmt upp genom att klappa igång kroppen och genom att öva samarbete i leken ”Ska vi? Ja det gör vi!”, där den ena bestämmer rörelsen och den andra ska hänga på. Fantasirikedomen är stor. Eleverna gjorde armhävningar, målade väggar, gick i slow motion och kröp samtidigt som de gjorde high five. Att skapa trygghet i gruppen är en viktig del i undervisningen och tanken är att eleverna genom uppvärmningen ska
bli tryggare med varandra genom att de vänjer sig vid att göra bort sig.
– Och det gör att man inte behöver vara rädd för att misslyckas i andra sammanhang
heller. Är man trygg lär man bättre. Är du orolig är det svårare att ta in kunskap.
Retoriklektionen avslutas, som alltid, med att eleverna får reflektera över vad
de gjort och lärt.

Eleven Isa Bergholz tycker att retoriklektionerna är roliga.
– Vi får lära oss samarbeta, lyssna och prata inför klassen och jag tror man kan bli bättre på att koncentrera sig och på att göra ett bättre jobb i skolan.