Klimatkramare med Rio i sikte

Publicerad i LÄRA 2012

På Johannes skola genomsyras elevernas arbete av projektarbetet inför den globala klimatkonferensen Rio +20. Här går FNs klimatmål hand i hand med målen i kursplanerna och Stockholms stads vision om en skola i världsklass.

Klass 2AB på Johannes skola har SO-lektion. På smartboarden syns miljödepartementets hemsida. Klassens uppgift idag är att samla frågor och uppmaningar till politiker och tjänstemän. Listan fylls på efter hand. ”Få företagen att göra fler miljöbilar! Bygg ut tågtrafiken! Vad gör ni för att rädda klimatet? Vad håller ni på med?”

–          Nu har ni chansen att förklara för politikerna vad ni vill att de ska göra. Klassföreståndare Malin Levelius peppar barnen att komma med mer förslag.

”Johannes skola, för ett hållbart klimat! Rio + 20”. Banderollen i klassrummet påminner om det Rio-inspirerade karnevalståg som var en kick-off för projektet i början av oktober. Till sambamusik och i kostymer och rekvisita av återvunnet material (som lämnades till återvinning efteråt) och med skyltar som ”Vi vill ha kvar våra årstider” tågade eleverna runt kvarteret. Thor Lindgren i klass 2AB var utklädd till vinter på karnevalen. Han sopsorterar hemma och försöker att inte slösa på papper och han tror att det behövs en konferens för att rädda miljön.

–          Annars får vi inte en hållbar jord och då kan vi inte leva.

Några klassrum förbereder Andy Magee och hans klass 3B Skypekonferens med en klass på systerskolan Aubrick i Saõ Paolo, Brasilien. Eleverna mejlar varandra sedan tidigare, nu ska de prata på riktigt. Samarbetet med Brasilien är en del i projektarbetet med Rio + 20 där klass 3Bs klassföreståndare Andy Magee är initiativtagaren. Genom vännen och vetenskapsjournalisten Owen Gaffney, som är engagerad i klimatfrågan, fick han upp ögonen för Rio-mötet och de började fundera på hur man skulle kunna få elever engagerade.Vi kom fram till det bästa sättet är att ge barnen en röst. Först behöver vi ge dem en bakgrund, väcka medvetenhet och sen låta dem uttrycka vad de vill ska hända, säger Andy Magee.

Owen Gaffney besökte Andys klass, pratade med dem om globala förändringar och fick eleverna att börja diskutera. Snart var hela lärarkåren engagerad i att planera projektet om hållbar utveckling inför klimatmötet.

–          Responsen från lärarna var omedelbar. De var så positiva, berättar Andy Magee.

Karnevalen var startskottet och för att det skulle bli en rolig start omformulerades klimathoten till något positivt – skogsskövling blev ”friska skogar” och global uppvärmning blev ”årstiderna”. Skolan skickade ut information till press och myndigheter. Två som nappade var FN och miljödepartementet. Nu finns en artikel om karnevalen på FNs Rio + 20-sida och snart ska Andy Magee och Malin Levelius tillsammans med kollegor träffa miljöambassadören och diskutera samarbete.

När man planerade projektet märkte man snart att FNs klimatmål, läroplanen och Stockholms vision om en skola i världsklass kunde kombineras i processen.

–          FNs mål går hand i hand med den nya läroplanen. Om du tittar på målen inom SO och NO handlar det om hur världen kan bli hållbar, var vi får produkter ifrån, hur våra aktiviteter påverkar miljön vi lever i och det är exakt vad Rio + 20 handlar om, säger Andy Magee.

Han och Malin Levelius har alltid Rio + 20 i bakhuvudet när de planerar lektioner och försöker integrera så många ämnen som möjligt i arbetet. I ämnen som SO, NO och språk är det lättare. I de högre årskurserna kan man även ta in till exempel matematik.

–          Riokonferensen och projektet är som ett paraply över allt vi gör. Allt kan kopplas direkt till klimatmötet, säger Malin Levelius men poängterar att alla lärare på skolan själv väljer hur mycket man vill fokusera på projektet

Johannes skola är tvåspråkig och det underlättar samarbetet med skolor i andra länder. Förutom samarbetet med skolan i Brasilien ska man också att ha utbyte med en skola i Florida.

–          Det ger verkligen allt en internationell dimension, vilket är toppen eftersom mötet handlar om hur olika länder kan arbeta ihop för att bestämma om en sak, säger Andy Magee som själv kommer från Massachusetts, USA.

Tillsammans med eleverna i Saõ Paolo ska klass 3E göra jämförbara studier mellan Sverige och Brasilien.

–          Målen är att samtidigt jobba på samma typ av projekt tillsammans, men i olika miljöer, berättar Andy Magee. Vi ska jämföra hur vi använder vatten, geografiskt och för vårt nöjes skull, och hur vi behandlar vårt vatten. Vi ska också testa vattnet och leta efter föroreningar och jämföra med resten av världen.

Grön ekonomi är ett av konferensens huvudteman. Klass 3E ska undersöka förpackningar och innehåll på varor och försöka spåra ingredienser. De ska också planera ekologiska, rättviseklassade måltider och fundera över hur affärer kan göra det lättare för den som vill tänka på en hållbar utveckling.

En av farorna i projektet är att tänka för stort. Eleverna behöver kunna relatera klimatfrågan till sin vardag. De ger ofta orimliga förslag som att man måste sluta använda bilar och sluta hugga ner träd.

–          De förstår ännu inte att det måste vara mer specifikt. Vi måste ta ner det till deras nivå, till Johannes skola. Och efter det, kanske till andra grundskolor i Stockholm. De behöver förstå att det du gör lokalt, kan ha en omedelbar effekt om andra människor tar efter.

För att projektet inte ska kännas hopplöst är det viktigt att fokusera på vad eleverna faktiskt kan göra.

–          Vi måste verkligen ge dem hopp om att det inte är försent. Vi kan alla påverka och deras röst kan göra skillnad, säger Malin Levelius.

Att möta personer som arbetar ute på fältet för en hållbar utveckling och som gör något åt problemen kan ge eleverna hopp.

–          De går till jobbet varje dag, de är uppenbart positiva, säger Andy Magee, som planerar att klass 3E ska besöka fiskerier som jobbar med hållbart fiske.

Både han och Malin Levelius märker att eleverna påverkas av projektet. De ifrågasätter konsumtion, syr presenter tillvarandra när de går på kalas och föräldrar berättar att de tänkt åka utomlands, men nu vill barnen inte flyga

–          Det är verkligen en balansgång när man jobbar med detta, säger Malin Levelius. Vi pratar till exempel mycket om köttindustrin och jag vill ju inte att de ska komma hem och säga att ”fröken har sagt att vi inte får äta kött”. Därför pratar vi mycket om att man kanske inte måste sluta med allt, men att man kanske kan äta mindre kött och köpa färre nya prylar.

Klimattemat är tacksamt. Eleverna tycker att det är kul och intressant och blir lätt engagerade när det gäller frågor om rättvisa. Frågor om hur jorden ska räcka till för alla människor och hur samhället blir hållbart blir självklara när man pratar om klimatet.

–          Fattigdomsbekämpning och utbildning är också en del av arbetet med hållbar utveckling, miljön är ju bara en liten del av det hela. Du kan inte få människor att sträva mot en grön ekonomi om de lever i fattigdom, säger Andy Magee.

Att väcka elevernas medvetenhet om miljön är inte helt okomplicerat. Under projektarbetet upptäckte de att skolan inte har ett bra återvinningsprogram och att all mat som serveras inte är ekologisk.

–          Det är mycket som styr hur vi kan jobba, som avtal och upphandlingar. Vi ska inte uppvigla eleverna. Istället får man titta på hur man kan väcka medvetenhet hos dem och få dem att förändra sina egna liv och ge dem en röst som andra kan höra, säger Malin Levelius.

Ett av målen med projektet är att visa eleverna hur de kan göra sin röst hörd. Många klasser har egna bloggar om arbetet inför Rio + 20. Genom karnevalen, kontakten med miljödepartementet och att de syns i pressen märker eleverna att vad de gör har betydelse. Skolan är också med i FNs barn- och ungdomsgrupp för en hållbar utveckling och på FNs hemsida har de lagt ut information om sitt arbete.

Slutmålet är att alla klasser ska skicka en gemensam portfolio om sitt arbete till FN i samband med konferensen. 3E ska till exempel ta fram forskningsrapporter tillsammans med skolan i São Paolo och jämföra hur städerna hanterar sitt vatten. I portfolion ska en projektbeskrivning över hur skolan har jobbat inför konferensen finnas med.

–          Vi vill sprida vårt budskap till andra skolor. Alla ska inte behöva uppfinna hjulet igen, man ska kunna titta på våra saker och jobba på liknande sätt, säger Malin Levelius.

–          De ska bara kunna välja och vraka bland våra lektionsplaner, säger Andy Magee. När vi jobbar tillsammans med Brasilien använder vi några av lektionsplanerna, och vi kan definitivt se att de kan användas i olika kulturer.

Vad de vet är de den enda skolan i Sverige, och kanske världen, som arbetar inför Rio-konferensen så här långsiktigt. Men Malin Levelius hoppas att andra skolor ska ta efter deras exempel.

–          Om det skulle sprida ringar på vattnet, och alla Stockholms skolor skulle börja jobba med en hållbar utveckling, skulle det så klart bli en stor förändring.

Bookmark and Share