Fritidshemmet en självklar del

Publicerad i LÄRA 2011

Med nya läroplanen flyttar fritis in i klassrummen på allvar. På Herrängens skola jobbar man integrerat sedan flera år. 

Det är fredag eftermiddag i slutet av september i fritidshemmets Castor 3:s lokaler på Herrängens skola. Fem elever har samlats för det första fritidsrådet på skolan någonsin. Från sina klasser har de med olika förslag om vad eleverna vill göra på fritids. I en gul postlåda kan de som vill vara lite hemliga lägga sitt förslag. Idag ligger där ett meddelande.

Åsa Haglund, fritidspedagog och arbetslagsledare på Castor 3, läser listan med förslag från klass 3C. Leksaksdag, elektrisk dag, gå till en park, skaffa en Soda Stream-maskin. Önskelistan är lång. Till slut kommer man överens om en leksaksdag fredagen därpå. Eleverna diskuterar om vad man ska få ta med sig på leksaksdagen – gosedjur är okej, men inga vapen eller elektroniska prylar – och hur många leksaker.

Fritidsråd på Herrängens skola

–          Det blir bättre med en, så man inte tappar bort den ena, tycker Isabella Kennerhed i klass 3B. Fabian Almgren i 3C håller inte med.

–          Det är bättre med två för då behöver man inte välja.

Eleverna får i uppdrag att ta med sig informationen om leksaksdagen till klassråden nästa vecka. Till slut är det dags att öppna paketet i brevlådan. Omsorgsfullt inslaget i papper med ett snöre om ligger ett suddgummi, ett litet gipshjärta och ett meddelande om att ”det är kul att vara på fritids”.

Arbetet med fritidsråd på Herrängens skola är ett steg i skolans arbete med nya läroplanen. Genom fritidsrådet får eleverna vara med och planera sin verksamhet och utöva elevmedverkan. Fritidsrådet är också med på fritidspersonalens planeringsmöten som hålls varannan vecka.

Herrängens skola har lagt ner mycket arbete med att implementera nya läroplanen, både bland skolans och fritidshemmens personal. När det gäller att integrera förskola och skola med fritids ligger de långt framme. Sedan 2006 finns skola och fritis i samma lokaler. Då byggdes skolan om, innan fanns fritidsverksamheten i villor ute på byn.

–          På den tiden väckte det otroligt starka känslor. Många ansåg att fritids inte hade i klassrummet att göra. Skola och fritids sågs som två skilda verksamheter och fritidspersonalen var rädda att bli utnyttjade på ett felaktigt sätt, och lärarna var osäkra på hur man skulle samarbeta med fritids, berättar Peter Emas, som jobbar i arbetslaget Castor 3 och som också är musiklärare på skolan.

För Berith Öhrn, rektor på skolan, var det en självklarhet att det var så här man skulle jobba.

–          På de skolor jag arbetat på innan har jag alltid arbetat helintegrerat med skola och fritids och med elevens hela dag som fokus.

Herrängens skola har provat sig fram för att hitta vägar för att integrera skola och fritis. En del i arbetet har varit att möblera om i arbetslagen inför varje nytt läsår, för att all personal ska lära känna varandra.

–          Vi har jobbat hårt för att alla ska känna sig lika mycket värda. Det är vi tillsammans som driver skolan. Det är hela skolan som gäller, säger Berith Öhrn.

Omstruktureringen gör att all personal känner varandra väl och man ser hela skolans behov. Det har skapat bättre förutsättningar att jobba integrerat. Här finns inte längre någon hierarki bland personalen.

–          Idéerna och åsikterna är viktiga, inte vem som säger det. Fritidspersonalen har ett värde och det känner vi, säger Peter Emas. När man är jämbördiga känns det naturligt att jobba tillsammans med läraren. Det är inte ”vi och dom”, utan en stark vi-känsla.

Varje vecka träffas personal från fritis och klasslärare för att planera lektionerna.

–          Vi går igenom lektionerna tillsammans och bollar idéer hur vi vill och kan jobba kring eleverna, säger Peter Emas. Klasslärarna gör upp LPP, men jag blir delaktig i dem när vi gör vår planering.

Fritidspersonalen är med under lektionstid, antingen i helklass eller så har de halvklass där aktiviteterna kopplas till ämnet.

I nya läroplanen har lärandeuppdraget för fritis förstärkts. Det gör att man kan höja kunskapsnivån i skolan, tror Peter Emas.

–          Vi är ju en otroligt stor resurs i skolan och blir vårt uppdrag tydligare så tror jag att vi kommer att börja klättra på PISA-listan så småningom.

Även om det sen tidigare finns en pedagogisk idé med fritisverksamheten på Herrängens skola, så har den inte alltid varit uttalad. Lärandeuppdraget gör att fritidspersonalen blir mer tydlig mot barnen om varför man gör som man gör, tror Emma Adrian, fritidspedagog i arbetslaget Corona. Nu skriver man lokala pedagogiska planeringar, där man tar fram vad eleverna ska lära sig och vad de ska träna på genom aktiviteterna.

–          Det är inte bara flumflum utan vi har en tanke bakom, säger Emma Adrian. Det blir ett lärande att gå till skogen, gå till parken, ha fri lek, ha skapande verksamhet och vi kan visa eleverna varför vi gör det.

Lärandet kan flyttas ut mer ur klassrummet när fritis personal får större ansvar för lärandet.

–          Man kommer bort ännu mer från att matte bara handlar om att räkna i boken, i klassrummet, säger Emma Adrian. Är det matte i att stå och baka, när man står och måttar? Jo, det är det faktiskt, och det är väldigt viktigt att eleverna praktiskt får öva den kunskap de får under lektionerna. Man förstår att lärandet faktiskt är allt, till och med att baka en muffins.

När skolan integreras med fritis kan övergången mellan de båda bli otydlig. Eleverna vet inte alltid när skoldagen är slut.

–          Gränsen till vad som är skola suddas ut och många elever kommer och frågar ”är det fritis nu?” Eftersom vi är med hela tiden, från morgon till kväll och även har undervisning med dem så blir det inte någon större skillnad när väl skoldagen är slut, säger Emma Adrian. Men hon tror inte att det är någon nackdel för eleverna om man, som på Herrängens skola, eftersträvar en helhet.

Personalen på Herrängens skola ser bara fördelar för eleverna med integreringen mellan skola och fritis. En fördel är att värdegrundsarbetet kan stärkas.

–          Har man jobbat tillsammans i klassen så känner man barnen och har samma förhållningssätt under hela dagen. Samma regler gäller under hela skoldagen, säger Per Hansson som är biträdande rektor.

För eleverna blir fritidspersonalen den röda tråden genom dagen. De möts av samma ansikten och vistas i samma lokaler. Föräldrarna kan fråga all personal om läxor och vad som hänt under dagen och det är en trygghet för eleverna att ha samma personer runt sig hela dagarna.

–          Vi vet vad som hände på svenskalektionen och att det kanske påverkar det som händer på rasten, säger Emma Adrian. Från att de kommer till att de hämtas så har vi i stort sett varit med dem hela tiden. Innan skolan, under skolan, på lunchen, på mellis, i parken. Vi är ju överallt.

Bookmark and Share