”Har varit tabu att prata om självmord”

Publicerad i LÄRA 2013

LÄRA 3-2013 omslFörra året tog ovanligt många ungdomar i Västerort livet av sig. Trygghet, gemenskap och närhet till vuxna är förebyggande mot psykisk ohälsa. På Bromma gymnasium får eleverna hopp och framtidstro. 

”Kan jag – kan du!”. Budskapet på affischen som pryder dörrarna in till Bromma gymnasium vänder sig till eleverna i år 2 och 3. Sju förebilder, bland dem programledaren Adam Alsing och journalisten Alexander Norén, ska berätta om sin gymnasietid och karriären fram till idag.

– Vägarna in i ett yrkesliv kan se otroligt olika ut. Det kanske inte går bra för alla i gymnasiet, men man får inte ge upp hoppet för det, säger Madeleine Heiman, rektor för ekonomiprogrammet.

I somras tog en elev på skolan livet av sig. Under hösten har eleverna kunnat delta i en sorgegrupp som letts av skolsköterska och kurator. Som ett led i att prata mer om psykisk ohälsa och självmord med elever ska all personal gå en två dagars utbildning kring psykisk hälsa i vår.

– Det har varit tabu att prata om självmord och om att må dåligt, men ungdomar har mycket frågor kring livet och döden och vi måste stötta dem i att finna svar och reflektera över det i vardagen, säger Johan Klintberg, rektor på samhällsprogrammet och ansvarig för elevhälsan på skolan.

Att vuxna pratar om att livet kan vara jobbigt är en viktig del i det förebyggande arbetet.

– Jag tror att en del kan bli överrumplade av att livet gör ont ibland. Det går upp och ner och det finns svarta dagar, men det kommer dagar då det gör mindre ont och orkar man inte vänta måste man säga till. Vi vuxna ska fungera som ställföreträdande hopp för ungdomar – det kommer att bli enklare för de som har en jobbig tonårsperiod, säger Madeleine Heiman.

Genom att stärka självkänsla och självförtroende hos eleverna, i undervisningen och med gemensamhetsskapande aktiviteter, skapas framtidstro. Skolans värdeord är ”kunskap och gemenskap”.

– Det går inte bra i skolan om man inte känner att man är en viktig del av den större gemenskapen. Elever måste känna sig hemma här och det ska kännas okej att komma hit, även om det inte är roligt varje dag, säger Madeleine Heiman.

2003 började Bromma Gymnasium ett förändringsarbete för en tryggare skola med större kontakt mellan elever och personal. Då kände sig få elever på skolan trygga och inte många sökte till skolans program. Skolledning och personalen satsade då på att minska den stora skolan; arbetslag bildades, elevernas skåp placerades nära personalrummen och dörrarna till vuxna lämnades öppna.

– Vuxna och elever ska inte ha långa sträckor mellan sig. Vi vuxna ska vara tillgängliga för eleverna vad det än rör sig om – skolarbete eller mående. All personal har en nära kontakt med eleverna och lyhörda för dem. Trygghet, gemenskap och närhet till vuxna är förebyggande.

Stämningen på skolan har förändrats.

– Man hälsar alltid, tittar varandra i ögonen och man syns på skolan, säger Madeleine Heiman som har jobbat på skolan sedan1998, först som lärare, sedan 2008 som skolledare.

Idag känner sig 97 procent av eleverna sig trygga på skolan.

– Det finns inga otrygga zoner på skolan, och det finns alltid vuxna i närheten, som kan lyssna och vid behov slussa vidare. Jobbiga saker kan komma upp i ett vanligt samtal och oavsett vem man är så tar man sig tid, säger Johan Klintberg.

Andreas Wassenius, Sanna Wilgodt och Andrea Berlin på Bromma gymnasium känner alla tre till någon som tagit livet av sig; Andrea Berlin en kille som gick på hennes förra skola, de andra har hört om kompisars kompisar. Förra året, på tunnelbanan, såg Andreas Wassenius i E2A en tjej som sprang på spåret. Fem minuter hördes i högtalaren att det skett en olycka.

– Då kopplar man ju direkt. Det är en jätteobehaglig känsla när man sett den här personen springa förbi fem minuter tidigare, och man vet att hon förmodligen ligger framför tåget.

Alla tre tror att stress och press är orsak till att ungdomar tar livet av sig.

– Det är väldigt tufft periodvis. Stressen ligger och nöter. Jag sätter stor press på mig själv, jag vill gärna lyckas. När jag pluggat och det går bra är den sköna känslan en bekräftelse och jag strävar efter den känslan. Men vägen dit är väldigt jobbig, säger Sanna Wilgodt i N3A.

De märker att tjejer sätter större press på sig själva än vad killar gör. Tjejerna ältar om de misslyckas på prov, killar släpper det och ser mer möjligheter.

– Det känns som att tjejer tror att de måste prestera på topp hela tiden. Att de har fått en bild av att de måste göra det, säger Andreas Wassenius, som tror att sociala medier har del i att ungdomar tror att de måste vara tillgängliga hela tiden och leva upp till en viss image.

– Man ska vara en rolig person och många lägger upp bilder på sig själva för att få bekräftelse, tror Andrea Berlin i N3A.

Elin Santell är diakon i Bromma församling. Vid kriser stöttar hon elever och personal på skolor. Förra året tog nio unga människor i församlingen, i åldern 13 till 19 år, livet av sig. Aldrig tidigare har församlingen hanterat så många fall av självmord bland unga på så kort tid.

I kyrkans ungdomsarbete har Elin Santell märkt att det finns en utbredd reinkarnationstanke, som inte är religiös. I tv-spelens fantasivärldar har karaktärerna flera liv och i många spel måste karaktären dö för att komma vidare till en ny nivå – man ”levlar”. På begravningar kan elever säga om den som dött att nu har hon eller han ”levlat”.

– Det kan vara svårt att motivera ungdomarna att just det liv de lever nu är absolut viktigast. ”Jag har flera liv om jag misslyckas med det här”, kan de säga, berättar Elin Santell. Då krävs det att det finns vuxna runt omkring och tolkar.

Text: Pernilla Rönnlid

www.klaralivet.se – en mobilanpassad sajt från UR med filmer om psykisk hälsa och med övningar för att må bättre i vardagen.


Bookmark and Share