Roligare matte med kluriga sagor

LÄRA 5-2011Publicerad i LÄRA 2011

Caroline Köling på Hedvig Eleonora skola vill göra matematik roligare och mer begriplig för eleverna. Tillsammans med sina elever har hon skrivit boken Våra klurigaste räknesagor. 

–          Om man ska mäta ett högt träd, mäter man då i millimeter, centimeter eller meter? För klass klass 2 gul på Hedvig Eleonora skola är det sista lektionen för dagen, matematik med räknesagor. Caroline Köling, klassföreståndare för klassen sen en månad tillbaka, har dragit in en bild på ett stort träd, tretton meter, högt på smartboarden. Nu drar hon in ett litet träd.

–          Vi ska ta reda på hur stort det här lilla trädet är, det är det som är mattekluringen. Vi vet hur stora träden är tillsammans.

Lova Forssén går fram till smartboarden och visar hur hon har tänkt. Caroline Köling visar på alternativ, vänder och vrider på talen, förklarar hur man kan tänka.

Så får eleverna göra sina egna räknesagor. Berättelsen först, sen uträkningen och svaret och sist en bild. Caroline Köling går runt i klassen, uppmuntrar eleverna att komma vidare – ”Strålande”, ”Det här går ju hur bra som helst”. En klapp på axeln när det behövs. Carl ”Calle” Bergman har lite svårt att komma igång med sin saga. Han får ett tal att starta med och får själv välja nästa. Bredvid honom sitter Lovisa Ivarsson och jobbar med en saga om en gåsmamma och hennes barn.

–          Vad ska det stå där? Det är det du klurar på, hjälper Caroline Köling Lovisa Ivarsson.

Längst bak i klassrummet sitter Ebba Eneroth.

–          Vet du! Min saga är helknäpp! Den handlar om ett hundra meter högt stearinljus. Ebba Eneroth visar sin räknesaga för klasskompisen Valentino ”Valle” Esposito Privitera. Hans mattesaga handlar om ett hus som byggs till och blir jättehögt. Hur långt är huset nu? slutar sagan.

Mot lektionens slut får eleverna läsa sina räknesagor för varandra och några får också läsa högt för klassen.

I tio år har Caroline Köling varit lärare. Efter några år med it-utbildningar för vuxna hamnade hon i grundskolan och på Hedvig Eleonora skola har hon varit sedan 2003. Tidigare hade hon utbildat sig till och jobbat som dansare, bland annat med Nils Poppe och på Uppsala Stadsteater.

Räknesagor har hon använt i undervisningen sen hon började jobba. När eleverna får träna sig i att formulera olika matematiska problem och att räkna ut dem blir matematiken mer begriplig.

–          De behöver se att de har användning av matematik och då måste man ju göra det så nära deras verklighet som det går. För att förstå så måste man sätta saker i ett sammanhang och se en helhet. Om du inte förstår att du har användning för subtraktionstal när du går och betalar en glass som kostar 25 kronor med en hundralapp och får tillbaka pengar, har du inte användning för det.

I våras kom boken Våra klurigaste räknesagor, skriven av Caroline Kölings förra klass och henne själv. Idén om en bok med räknesagor hade hon haft i flera år. Hon berättade om sina tankar för en mamma i klassen och elevernas julklapp till henne det året blev att de skulle göra en bok tillsammans. I boken har alla eleverna skrivit och ritat varsin räknesaga. Föräldrar i klassen har hjälpt till med foto, texter och formgivning. Trycket av boken har föräldrarna och Caroline Köling bekostat själva. Att lära sig hur en bokprocess går till blev en bonus i arbetet. När boken var klar fick de dispens från Kungliga bibliotekets 18-årsgräns så att hela klassen kunde komma dit och överlämna ett pliktexemplar av boken.

–          De hade ett internt möte för att besluta om de kunde tillåta att vi kom dit trots åldersgränsen. Jag bad dem ta hänsyn till att det var viktig för eleverna att få med alla delar i bokprocessen. Cirkeln måste slutas, man kan inte hoppa över någon del.

Boken är ett sätt att visa vad barn gör i skolan.

–          Det ska synas utanför skolan också, inte bara här när man kommer hit. Jag skulle tycka att det var fantastiskt om den här boken gick att köpa i bokhandeln. Jag skulle köpt den till mina barn. Man kan ligga i sängen på kvällen och klura på såna här grejer och prata med varandra om hur man tänker.

Att hitta nya vägar inom matematiken är viktigt. Genom att eleverna får tänka, diskutera och reflektera kring matematik kan ämnet bli mer spännande. Boken med räknesagor är ett sätt att visa hur man kan göra ämnet roligare.

–          Du kan inte lära matte om du inte tycker att det är kul. Vi behöver väcka intresse, nyfikenhet, göra det kul. Då blir eleverna motiverade. Det är jättemånga elever som har det här drivet, men det är de som inte har det som är utmaningen.

Att hitta flera sätt att räkna på kan leda till en större förståelse för matematik bland eleverna.

–          Varför lära sig ett sätt när det finns tre? Du kanske kommer på ett, kompisen bredvid ett annat och jag som lärare ett tredje, då kan man ju och jämföra de olika tillvägagångssätten och känna om det finns något som är lättare eller krångligare.

Att många tycker att matematik är svårt tror hon kan förklaras med att många vuxna överför en negativ attityd till barnen. Om matematik fälls kommentarer som ” jag har inget mattehuvud”, ”jag var också dålig i matte när jag gick i skolan”, ”det där har du ärvt” ”stackars dig, men det gör ingenting, för du är så bra på att sjunga”, ” vad konstigt ni räknar nu för tiden.”

–          Det finns massa exempel och man menar inget illa, man bara säger det. Men ett barn kan ta det som en ursäkt. ”Jag behöver inte kunna, det gör ingenting, för mamma kan inte heller.”

Caroline Köling jobbar medvetet för att föräldrar ska bli mer engagerade i skolan och ta större del av det skolan gör. Hon är övertygad om att det kan leda till att dialogen mellan skola och föräldrar blir bättre vilket i sin tur leder till att eleverna har större möjlighet att lyckas ännu bättre i skolan.

–          Föräldrar behöver få veta mer om vad vi arbetar med på lektionerna, hur vi arbetar och varför vi gör det vi gör i skolan. Då får de en större förståelse för hur viktigt det är att finnas där för barnet, förhöra läxor, fråga, uppmuntra.

Under höstterminen är hon tjänstledig en dag i veckan för att skriva en bok om att börja skolan, en handbok till föräldrar som hon hoppas ska kunna delas ut till alla föräldrar med barn som ska börja förskoleklass.

–          Alla barn har rätt att få en likvärdig skola, så lik det bara går. Därför vill jag att boken ska vara gratis.

Caroline Köling vet att hon sticker ut hakan när hon säger att målet är att hennes elever ska gå på universitetet i framtiden. Att hon som lärare tycker att det är viktigt att vara duktig i skolan och få lyckas ser hon som en fördel. Hennes uppgift är att hjälpa varje individ att utveckla sig själv och sina förmågor på bästa sätt.

–          Jag vill att alla ska kunna fortsätta sina studier så långt det går. Sen kanske man inte pluggar för att bli läkare, men de allra flesta klarar av att studera vidare, om man tycker att det är kul.

När hon själv gick i skolan var det aldrig någon som frågade henne om hon skulle plugga vidare. Varken hennes föräldrar eller lärare.

–          Jag tycker att det är en uppgift för skolan att prata om att man kan. Idag, när vi pratade om kretsloppet, pratade vi till exempel om att man kan bli geolog.

Hon planerar fler böcker – en mattebok för föräldrar – ”så att de bättre kan hjälpa sina barn att räkna” – och sagoböcker om de fyra räknesätten för barn som inte börjat skolan. Och så vill hon sätta upp en pjäs för lågstadieelever om matematik. Kanske en svår subtraktionshändelse, en problemlösning, som slutar med att eleverna löst problemet.

I framtiden vill hon forska i hur barns matematiska språk utvecklas och jobba med skolfrågor utanför klassrummet, tillsammans med andra som har tankar och idéer om hur skolan kan utvecklas. När hon en gång valde läraryrket var det för att kunna vara med och förbättra skolan.

–          Jag ville vara med och påverka så att det blir roligt. Det vill jag fortfarande. Undervisningen ska vara så intressant och spännande att eleverna tycker att det är roligt att gå i skolan. Barn är det viktigaste vi har i samhället och därför är det viktigt att de får det bästa som går att få.

 

Bookmark and Share