Kat – drog i skymundan

 Publicerad i Narkotikafrågan 2013

ARKO 2 2013 lMånga som tuggar kat ser inte de gröna bladen som en drog. Arbetet mot kat sker i motvind. Mer insatser behövs för att bekämpa drogen som kan vara en orsak till att somalier är en av de grupper där integrationen har fungerat sämst i Sverige. I Kista finns Sveriges och världens enda katmottagning.

kat4 l

Det ser ut som vilket ogräs som helst, bunten med katblad som Jama tar upp ur platspåsen i jackfickan. Bladen är skördade för några dagar sedan och har smugglats till Rinkeby via London. Idag finns de att köpa i Rinkeby, men Jama har fått dem av en vän, själv har han inga pengar just nu. Bunten motsvarar ungefär en tiondels marduuf, alltså en tiondel av en större bunt på runt 250 gram som kat brukar säljas i.

Jama, som egentligen heter något annat, är drygt 50, ensamstående och bor sedan 20 år i Rinkeby. Han kom till Sverige 1990 från en somalisk del av Etiopien. Där hade hans föräldrar ett jordbruk och odlade kat. Båda föräldrarna tuggade drogen och själv började Jama när han var runt 20.

Själv tycker han inte att kat blev ett problem för honom förrän han kom till Sverige. Här har han suttit inne sex gånger på grund av kat-relaterade narkotikabrott. Enligt Jama är kat ingen drog, men han kan ändå se att det kan bli problem när kattuggandet drabbar familjer och ekonomi.

– När båda tuggar kat, vem ska ta hand om barnen då?

Han ser brottsregistret och tullen som orsakerna till att hans kattuggande är ett problem.

– Allt problem ligger hos tullen. De borde jobba mer mot kat. Trots att kat är förbjudet i Sverige kommer det in i landet. Om de inte släppt igenom det, hade jag inte hamnat i fängelse och inte i brottsregistret.

En gång hade han en praktik, men annars har han inte jobbat i Sverige. Med anmärkningar i brottsregistret är det omöjligt att få jobb, menar Jama. Om kat hade varit lagligt tror han att han bara skulle tugga någon gång då och då.

Flera gånger under intervjun säger Jama att själva drogen inte är något problem för honom. Han skulle kunna sluta, om han hade pengar, jobb och familj. Nu vill han åka till Etiopien och stanna några månader. Båda hans föräldrar har gått bort och han vill besöka deras gravar, och hälsa på släktingar.

– Om jag skulle få möjlighet att åka iväg och hälsa på min familj och kanske gifta mig och få barn, då skulle jag sluta tugga kat. Jag skulle inte vilja att mina barn ser att jag tuggar kat, säger Jama och fortsätter:

– Men nu har jag inget. Jag är ensam, jag har inget annat att göra. Ska jag dricka alkohol istället? Då skulle de andra somalierna inte prata med mig.

Jama har kontakt med katmottagningen i Kista en gång i månaden eftersom socialtjänsten kräver att han lämnar urinprov. Här arbetar Yakoub Aw Aden Abdi, överläkare och psykiatriker.

Yakoub Aw Aden Abdi

Yakoub Aw Aden Abdi

– De flesta somalier som tuggar kat tror inte att kat är en drog. Det har att göra med tradition. Kanske har deras pappor tuggat kat. Plötsligt, när vi säger att kat är en drog så tror de inte på det. Det är lagligt i Afrika och vissa länder i Europa, så de har bra argument. De tror att kat är ofarligt, det är ju lagligt i Storbritannien, alltså måste vi vara galna här i Sverige. Och om de inte tror att kat är en drog, hur ska vi då kunna förebygga? Vi jobbar i uppförsbacke. Att bryta en kultur tar lång tid, säger Yakoub Aw Aden Abdi.

Många av de han träffar som tuggar kat kan säga att kat är ett problem i deras liv, men de fortsätter ändå.

– Det är så missbruk ser ut. Att tugga kat är en typisk beroendesjukdom. Det är förnekelse, stor förnekelse.

Yakoub Aw Aden Abdi kommer ursprungligen från Somalia. Sedan början av 90-talet, när kriget bröt ut i landet, bor han i Sverige. Han är klinisk farmakolog och psykiatriker och arbetar inom Beroendecentrum Stockholm. En eftermiddag i veckan är han på katmottagningen. Tidigare har han jobbat flera år som konsult för WHO, bland annat i Pakistan, Iran, Egypten och Somalia.

Kat har alltid intresserat honom. Han testade själv kat när han var ung och minns att det smakade bittert och att han blev tung i huvudet.

– Jag såg från tidig ålder att kat inte är något att leka med. Och jag ser hur kat har förstört Somalia. Det är därför jag vill göra något åt det.

När han började på Beroendecentrum för tio år sen diskuterade han med sin chef om att starta en katmottagning och för två år sen blev det verklighet. Hans egen bakgrund är viktigt i arbetet.

– Jag kan koderna och kan sättet att förklara att det är ett problem. Jag är somalier och tillhör dem. Om en svensk, som aldrig tuggat kat, som aldrig haft en pappa som gjort det, föreläser om kat, tror de bara att det är någon som lägger sig i deras kultur och de blir mycket skeptiska. Men när jag föreläser lyssnar de och när jag påpekar att det är ett problem kan de förstå att det jag säger är vettigt.

Idag består hans arbete på katmottagningen främst av att föreläsa för somaliska föräldrar, socialtjänst, läkare, barnmorskor, i hela Stockholmsområdet, och framför allt i Järvaområdet. Att upplysa om kat och förklara att kat är ett problem som drabbar en redan utsatt folkgrupp är viktigt.

– Vi kan erbjuda folk som har problem ett ställe dit de kan vända sig. Kat har fått en adress i Sverige, och hela världen. Man kan ringa oss och kontakta oss som experter på området. Om en mamma är orolig för sin son eller dotter som tuggar kat kan hon komma hit och få information, men också myndigheter som polis och socialtjänst kan komma hit.

Katmottagningen är den enda i sitt slag i hela världen. Än så länge har man bara en handfull patienter, varav en kommit frivilligt. De andra kommer via socialtjänsten, för att bevisa drogfrihet genom urinprov för att få försörjningsstöd.

– Vi jobbar långsiktigt, och jag hoppas att vi lyckas få hit många patienter som står i kö och vill ha hjälp. Vi är envisa. Vi kommer aldrig att lyckas eliminera kat till hundra procent men vi måste ha sätt att hjälpa dem som är beroende.

De sista 20 åren har problemen med kat ökat dramatiskt. Tidigare var det inte lika vanligt, varken i Europa eller i länderna kring Afrikas horn. Men efter kriget ökade antalet som tuggade drogen och med utvandringen kom kat till västvärlden. Röster har höjts för att förbjuda kat i Somalia, men det har inte lyckats och idag finns uppgifter som säger att 80 procent av vuxna män i landet tuggar kat.

– Tusentals somalier tuggar kat varje dag och gör inget annat. På eftermiddagarna är städerna ofta tomma, alla sitter och tuggar kat. Somalia är ett fattigt land, men ändå spenderas miljontals dollar på kat varje år. Pengar går ut från landet till Kenya eller Etiopien. Du kan gissa hur det skadar landet, säger Yakoub Aw Aden Abdi.

Det finns idag ingen heltäckande kartläggning när det gäller kat och förekomsten i Sverige. Det är främst män från Somalia, Eritrea, Etiopien, Kenya och Jemen som tuggar kat. Yakoub Aw Aden Abdi ser att också ungdomar, och också kvinnor börjar tugga drogen.

– Vi misstänker att inte heller ungdomarna tror att kat är ett problem. I stället för att dricka alkohol eller röka hasch så tuggar de kat istället. Och när de har börjat tugga kat kan de gå vidare till andra droger. Jag har träffat ungdomar som gått från kat till ett tyngre drogmissbruk.

För att fler ska söka hjälp för katmissbruk tror Yakoub Aw Aden Abdi att de som missbrukar måste erbjudas incitament, som till exempel sysselsättning. Problemet med kat kommer inte att kunna lösas utan en helhetssyn.

– Det här är patienter som kanske aldrig varit tillgängliga för arbetsmarknaden. De har inget nätverk och små möjligheter att söka hjälp. Det är oerhört viktigt att de får möjlighet till aktiviteter, sysselsättning och utbildning. Om de ska sluta tugga kat behöver de något annat att göra. Ett annat stort problem är att de flesta av de här patienterna hamnar i polisregistret och även om de söker jobb, så upptäcks deras kriminella bakgrund och de får avslag på ansökan. Många säger till mig ”Om du vill hjälpa oss, ta bort våra namn från polisregistret.” Det skulle vara fantastiskt om de som kom ur missbruket om deras namn tas bort från polisregistret, så att de får möjlighet att etablera sig i samhället.

Han vill också satsa mer på forskning om kat.

– Kat finns i Sverige, men det är lite forskat om dess konsekvenser i samhället.  Vi vet att det är ett stort problem, men vi vet fortfarande inte vetenskapsmässigt hur stort problemet är här i Sverige. Jag skulle vilja kartlägga problemet och intervjua de som tuggar kat regelbundet. Jag tror det är bra för Sverige om vi får bättre kunskap om kat här eftersom vi har mer än 40 000 somalier här.

Att gruppen somalier i Sverige är förhållandevis liten tror Yakoub Aw Aden Abdi är en av orsakerna till att det inte satsas mer på forskning och prevention.

– Varför ska man satsa på dem? Om svenska ungdomar hade börjat tugga kat, tror jag man hade intresserat sig mer.

Att jobba internationellt med att bygga nätverk mot kat med andra länder är också en väg att jobba mot kat. Man behöver också jobba för att FN ska narkotikaklassa bladen.

– Katin och katinon, de två effektiva substanserna är narkotikaklassade av FN, men själva bladen är inte klassade som narkotika och det är motsägelsefullt. Det är oerhört viktig att alla länder i Europa harmoniserar i attityden mot kat, säger Yakoub Aw Aden Abdi.

Somalier är en av de grupper där integrationen har fungerat sämst i Sverige. Yakoub Aw Aden Abdi tror att kat är en av orsakerna, men på politisk nivå och i diskussioner som rör somaliernas situation kopplas sällan bristen på integration till kat.

– En person som tuggar kat hela dagarna, som inte kan sova på natten på grund av effekterna, och som sover dagen efter, får abstinens och tar en ny dos, hamnar i en ond cirkel och har ingen möjlighet att söka jobb. Den personen kommer självklart aldrig att bli integrerad i samhället. Han kommer inte att söka jobb, fixa utbildning och han kan inte heller hjälpa familjen och det kan leda till skilsmässa.

Sofia Garad är aktiv i SWIS, Somali Women in Sweden, som grundades 1996. I Somalia såg hon hur katmissbruket påverkar hela samhället och därför har hon valt att engagera sig mot drogen. SWIS jobbar förebyggande mot kat genom att organisera kvinnor. I Sverige har hon sett att missbruket leder till ekonomiska bekymmer och skilsmässor. Antalet skilsmässor är hög bland somalier i Sverige.

Sofia Garad

Sofia Garad

– Kat och äktenskap hör inte ihop. Många skiljer sig inte på grund av ekonomiska problem utan på grund av katproblematiken. Den är tydlig, men männen vill inte erkänna att den är ett problem. De är inte villiga att söka den hjälp de har rätt till.

Som ett steg att jobba mot kat har SWIS i flera år, bland annat med stöd av projektpengar från Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen, arrangerat föräldragrupper enligt COPE-metoden, en föräldrautbildning som vänder sig till bland annat tonårsföräldrar.

– Om man pratar om kat direkt blir det konflikt. Men när vi i utbildningen lyfter upp olika frågor som handlar om ungdomar och pratar om både kat och andra droger och har en diskussion för att förebygga olika problem, blir det bättre.

Genom att arbeta med COPE har SWIS kunnat motverka en del av den rädsla som finns för myndigheter och deltagarna får känna sig respekterade och delaktiga.

– De som deltar förstår att vi inte var spioner eller socialarbetare. Vi har inget dolt intresse och de kan lita på oss. Men det är svårt, många tror att vi samarbetar med sociala myndigheter och polis. Vi måste bygga ett förtroende.

Hårdare straff för de som smugglar kat är en väg att gå för att stoppa drogen, tror Sofia Garad. Hon tror också på tidig information när människor från länder där kat är vanligt söker asyl i Sverige.

– Man måste följa lagarna. Du sökte asyl för att du är förföljd, men katförsäljning är inte tillåtet i Sverige och du kan förlora ditt uppehållstillstånd.

Kat som kommer till Sverige smugglas via Holland och Storbritannien och Sofia Garad menar att de länderna borde betala en del av de kostnader Sverige har på grund av katmissbruket.

För de som redan finns i Sverige är information och förebyggande arbete viktigt. En nationell kampanj mot kat står på önskelistan.

– Föreningar och organisationer, alla ska förebygga. Hela samhället ska ta sitt ansvar.

Text och foto: Pernilla Rönnlid

  • Kat smugglas till Sverige via Storbrittanien, där drogen är laglig. 2012 beslagtog tullen 11,6 ton kat, 2011 18,3 ton och 2010 13.8 ton.
  • Kat är narkotikaklassat i Sverige sedan 1989 men FN har ännu inte klassat drogen.
  • Katbladen kommer från katplantan catha edulis och tuggas främst av invandrare från Somalia, Eritrea, Etiopien, Kenya och Jemen. Kat-tuggande är en social tradition i dessa länder och sker ofta i långa pass.
  • En bunt kat, en mardduf, brukar innehålla ungefär 250 gram blad och är ofta uppdelad i småbuntar på runt 25 gram. En dagsdos kan variera mellan en till flera marduuf. Bladen och de fina grenarna tuggas, hålls kvar i kinden i flera timmar, och saliven sväljs.
  • Katbladet är en färskvara och bladen innehåller bland annat de rusframkallande ämnena katinon och katin och har samma effekter som amfetamin fast svagare.
  • Kattuggande ger ökad puls, förhöjt blodtryck, ökad andning och kroppstemperatur, förstorade pupiller och hyperaktivitet. En påverkad person kan bli rastlös, känna oro, vara retlig, aggressiv, förvirrad och känna sig förföljd.
  • Långvarigt katmissbruk kan leda till magkatarr, förstoppning, tandskador, leverskador, avmagring, sömnsvårigheter, depressioner och psykoser.

Källor: Faktabroschyr om kat (Stockholms stad), wikipedia och drugnews.

2009 visade kartläggningen Kat i Sverige från Göteborgs universitet att:

  • 49 procent av de som deltog i en webbenkät i kartläggningen hade använt kat minst en gång.
  • katanvändarna skattade sin livssituation som sämre. Färre katanvändare uppgav att de var nöjda med sin livssituation.
  • de som använde kat upplevde att de skadade sig själva, att de skadade andra fysiskt samt att de blev aggressiva mot sin omgivning. Fler män än kvinnor svarade att det inte fanns någon risk med katanvändning.
  • de vanligaste sociala effekterna var att kat kostade för mycket pengar, att katanvändarna var rädda att åka fast, att de inte orkade göra någonting när de använde kat samt att de hade svårt att sluta använda kat.
  • 4 procent i en ungdomsstudie uppgav att de hade använt kat minst en gång.

Studien gjordes för att undersöka om och i vilken omfattning det förekommer katanvändning bland personer med somaliskt, eritreanskt och etiopiskt ursprung boende i Sverige.

kat1 l

Bookmark and Share